När skulderna överstiger tillgångarna i ett dödsbo
Vad händer om dödsboet har skulder som inte kan betalas i sin helhet genom de tillgångar som finns?
Det händer att en avlidens skulder är större än tillgångarna och inte kan betalas i sin helhet? I dessa fall uppstår frågan om hur detta ska regleras. Det finns inga lagregler som anger vilka skulder som ska prioriteras utan man jämför då med de regler som finns när ett dödsbo försätts i konkurs. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar anses ha företräde framför andra skulder när det gäller vilka skulder som ska prioriteras. Enligt de lagregler som finns gällande konkurs i ett dödsbo har sådana skulder en s.k. allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska prioriteras framför andra skulder som inte har någon förmånsrätt, detta kan t.ex. vara blancolån.
De skulder som har någon typ av säkerhet, ofta bostadslån med huset som säkerhet eller liknande, anses enligt konkursreglerna ha företräde både framför skulder utan förmånsrätt samt begravningskostnader eftersom de är belagda med en s.k. särskild förmånsrätt.
De pengar som eventuellt blir kvar i dödsboet, efter det att skulder belagda med allmän- eller särskild förmånsrätt, fördelas på de övriga skulderna som finns. Dessa skulder har lika inbördes rätt och beräknas därmed efter proportionen på skulden.
Viktigt att komma ihåg är huvudregeln att du som dödsbodelägare inte ärver några skulder. Skulder som inte kan betalas med tillgångar ur dödsboet måste avskrivas.
På återseende,
Emma
Jurist
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.
En näringsverksamhet kan bedrivas av antingen en juridisk person, så som ett aktiebolag eller handelsbolag, eller av en fysisk person. Kraven för att den fysiska personens verksamhet ska klassas som en näringsverksamhet och därmed beskattas som en sådan, är självständighet från uppdragsgivare, att det ska finnas ett vinstsyfte och en varaktighet. Däremot så är huvudregeln för verksamheter som bedrivs av juridiska personer, att de beskattas som näringsverksamhet.
En näringsverksamhet betalar antingen A-skatt eller F-skatt på inkomsterna till företaget. Som näringsidkare i Sverige kan man ansöka om att bli godkänd för F-skatt, annars betalar man A-skatt. Ansökan görs till Skatteverket.
Överskottet i hobbyverksamheten beskattas i inkomstlaget tjänst. Dock ska hobbyverksamheten skiljas från andra tjänsteinkomster man har. Avdrag kan man göra för underskott man haft i hobbyverksamheten under beskattningsåret eller under någon av de fem tidigare åren. Underskottet uppstår när man haft större kostnader än inkomster under ett beskattningsår. Avdraget man gör får aldrig överstiga årets överskott.