Kontakta oss på 010-516 70 90

Månad: augusti 2021

Företagsöverlåtelser

När ett företag eller en affärsrörelse köper upp ett annat företag kallas detta för företagsförvärv. Företaget som köps upp brukar kallas för målbolag. Det vanligaste är att en juridisk person köper upp ett företag men det kan också vara en fysisk person. Företagsförvärven omfattar en mängd olika rättsområden och berör flera frågor inom bland annat bolagsrätt, finansrätt, arbetsrätt, skatterätt, konkurrensrätt och immaterialrätt. Anledningarna till förvärvet kan vara många, ofta görs det för att expandera till ett nytt område eller en ny marknad. Det kan också göras till exempel för att utöka sortimentslinjen, nå ny teknologi eller förvärva marknadsandelar från en konkurrent. 

Förvärven kan vara antingen publika eller privata. Skillnaden mellan privata och publika bolag är att det publika är börsnoterat medan det privata inte är det. Det finns i huvudsak två typer av transaktioner som kan göras, det ena är att köpa hela företaget och det andra är att göra ett så kallat inkråmsförvärv. Det man köper vid ett inkråmsförvärv är företagets verksamhet. Inkråmsförvärvet omfattar vanligen maskiner, utrustning, immateriella rättigheter, kundregister m.m. så att verksamheten kan fortgå med en ny ägare. Som köpare till i ett inkråmsförvärv gäller det att vara uppmärksam och kontrollera att säljaren är ägare till det som säljs.  

Ett förvärv av hela företaget innebär att du som köpare köper alla företagets tidigare rättigheter och skyldigheter. Det gäller här att vara uppmärksam och undersöka företaget noggrant så det inte uppkommer några otrevliga överraskningar så som skatteskulder, pågående rättsprocesser, skadeståndskrav eller liknande.  

Det går även att påverka inflytandet i bolaget genom till exempel avtal mellan aktieägare, nyemissioner eller förändringar i företagets ledning.  

I en företagsöverlåtelse finns tre olika faser: strategifasen, transaktionsfasen och integrationsfasen. I strategifasen förbereder sig de olika parterna på olika håll med planering, strategisk analys samt eventuellt sökande av målföretag. I transaktionsfasen görs vanligen en företagsvärdering, samtal om grunderna för avtalet och diskussioner kring vad som ska ingå och till vilket pris. Den sista fasen, integrationsfasen, inleds när köpare och säljare har kommit överens om och ingått avtal med varandra. Då påbörjas arbetet med att samordna de olika organisationerna.   

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Fodervärdsavtal och medryttaravtal

Det händer att man som hästägare behöver ta hjälp med sin häst. Antingen kanske man lämnar bort hästen till någon som ska träna och tävla hästen, för avel eller tar in en medryttare som hjälper till ett par dagar i veckan. Oavsett är det bra att skriva ett ordentligt avtal som reglerar vad som omfattas och vad som händer ifall olyckan är framme.  

Några goda råd till dig som funderar på att lämna ut din häst på foder: 

  • Specificera vad hästen ska användas till. Lämnar du den till en tävlingsryttare som ska tävla och träna hästen eller ska du lämna ut den för avel?  
  • Hur länge ska fodervärdsavtalet fortlöpa? 
  • Vem står för veterinärkostnaderna ifall hästen skulle skadas?  
  • Vad händer ifall hästen skadas och inte kan användas till det som är tänkt?
     

Några goda råd till dig som funderar på att skaffa medryttare: 

  • Hur många dagar ska medryttaren hjälpa till? 
  • Vad ska medryttaren betala och när?  
  • Vad får medryttaren göra med hästen på sina dagar? 
  • Hur länge ska medryttaravtalet gälla? 
  • Vem ska stå för kostnaderna ifall hästen eller någonting i stallet går sönder under medryttarens dagar? 
  • Vad händer ifall hästen skadas och inte kan ridas?  

Behöver du hjälp med att skriva ett fodervärdsavtal eller medryttaravtal som passar dig och dina behov hjälper vi gärna till.  

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Hur fungerar betänketid vid äktenskapsskillnad?

När två makar har bestämt sig för att gå skilda vägar är det några saker de bör tänka på. Det är inte alltid möjligt att direkt avsluta äktenskapet, utan beroende på hur deras situation ser ut kan det ta tid innan äktenskapen kan anses upplöst.

När man vill skilja sig kan det komma att tillämpas en betänketid innan man har rätt till äktenskapsskillnaden. Betänketiden skall löpa vid de fall båda makarna begär det eller när en av makarna varaktigt bor med eget barn som är under 16 år, som denne har vårdnaden över. Även när bara en av makarna vill att äktenskapet skall lösas upp, skall betänketid löpa.

Betänketiden löper från det att makarna gemensamt ansöker om äktenskapsskillnad hos domstolen eller när den ena maken har framställt ett yrkande om äktenskapsskillnad, och detta delges den andra. Betänketiden skall löpa minst sex månader, efter denna tid kan var och en av makarna framställa ett särskilt yrkande om dom på äktenskapsskillnad. När domen vinner laga kraft, anses äktenskapen vara upplöst.

På återseende,

Alva
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Arvsfördelningen mellan halv- och helsyskon

Juristen i Ängelholm

Hur fördelas arvet när det finns både halv- och helsyskon?

Det är inte helt ovanligt att den som avlider har både halv- och helsyskon. Hur arvet ska fördelas beror dels på ifall den avlidne har några bröstarvingar och om den avlidnes föräldrar fortfarande är i livet. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingar de närmsta arvingarna. Med det menas att det är den avlidnes barn som ärver först. Finns inga barn i livet går det i sin tur vidare till barnbarn osv. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den avlidnes föräldrar enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken. Är någon av föräldrarna avliden ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arvslott, 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Halvsyskon tar tillsammans med helsyskon eller deras barn del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder enligt 2 kap. 2 § 3st. ärvdabalken.

Ett exempel:

Pelle avlider och har inga barn. Han är inte heller gift. Hans båda föräldrar är avlidna och de arvingar som finns är en helbror och en halvsyster (på moderns sida) som ska dela på arvet. Vardera förälder skulle ha fått hälften av kvarlåtenskapen ifall de var kvar i livet. Det görs ingen skillnad mellan hel- och halvsyskon när det gäller den gemensamma föräldern. I det här fallet ärver alltså både helbrodern och halvsystern ½ var av den del som hörde till modern. När det gäller pappan ärver helbrodern hela delen och det innebär slutligen att ¾ av kvarlåtenskapen från Pelle ärvs av hans helbror och ¼ av kvarlåtenskapen tillfaller hans halvsyster. Hade istället Pelles syster varit en helsyster hade de båda syskonen delat lika på kvarlåtenskapen.

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.