Kontakta oss på 010-516 70 90

Uteblir dina pengar? Så här kan du gå tillväga

Har du lånat ut pengar som du aldrig återfått eller sålt en vara eller tjänst utan att få betalt? Om du har ett avtal med någon och en skuld till dig inte betalats i tid kan du kräva att få pengarna genom att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten enligt lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

Att ansöka om betalningsföreläggande är inte kostnadsfritt, men det går att begära ersättning för kostnaderna av den som är skyldig dig pengarna i fråga (gäldenären). Om gäldenären betalar skulden ska du meddela detta till kronofogden, men om gäldenären inte betalar eller yttrar sig om föreläggandet kommer kronofogdemyndigheten att ge ett utslag om att skulden ska betalas, vilket innebär att skulden är fastställd. Då kan du begära verkställighet av utslaget som innebär att kronofogden utreder om det finns pengar hos gäldenären och i så fall kräver in dessa. 

Det är också möjligt att gäldenären är missnöjd med utslaget och ansöker om återvinning, då går målet till domstol för att pröva utslaget. Om gäldenären bestrider skulden kan du välja om du vill lägga ned ärendet eller gå vidare med ärendet till tingsrätt. Tingsrätten kommer då, mot en avgift, att pröva ditt ärende och om de finner att det föreligger en skuld ålägger de gäldenären att betala dig denna.

På återseende,
Caroline Axrud
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

 

Fåmansföretag och beskattning – del 3 av 3

Hur beskattas en fåmansföretagare?

En fåmansföretagares andelar i fåmansföretaget kan vara antingen kvalificerade eller inte, vilket har betydelse för beskattningen av utdelning man tar eller om man gör en kapitalvinst genom att sälja andelar. 

Ett av sätten för andelarna att bli kvalificerade är att fåmansföretagaren är verksam i betydande omfattning i aktiebolaget, eller har varit det någon av de fem tidigare åren. (1) När andelarna är kvalificerade beskattas en utdelning eller kapitalvinst enligt följande:

  • upp till årets gränsbelopp med 20 % skatt. (2)
  • mellan gränsbeloppet och upp till 90 Inkomstbasbeloppet, förkortas IBB, (3) för utdelning och 100 IBB för kapitalvinst med skattesats enligt inkomstlaget tjänst. På detta belopp kan alltså skatten bli upp till 57 %. (4)
  • överstigande 90 IBB eller 100 IBB beskattas med 25 %. (5)

Årets gränsbelopp är enligt schablonregeln 2,75 IBB, vilket för 2021 är 187.550 kr. Detta innebär att en fåmansföretagare kan ta upp till 187.550 kr i utdelning varje år och endast betala 20 % skatt på detta belopp. 

Om en fåmansföretagares andelar inte är kvalificerade enligt inkomstskattelagens 57 kapitel, beskattas all utdelning och kapitalvinst med 25 %. 

Det kan verka mycket fördelaktigt att inte ha kvalificerade andelar, men om man är verksam i sitt bolag är detta oftast inte något alternativ då andelarna kvalificeras på denna grund. 

På återseende,
Alva
Juristassistent

(1) Inkomstskattelagen 57 kap. 4 § 1 st. 1 p.
(2)Inkomstskattelagen 57 kap. 20 §.
(3) IBB = Inkomstbasbelopp (år 2021: 68 200 kr)
(4) Inkomstskattelagen 57 kap. 20 a § 1 st.
(5) Inkomstskattelagen 42 kap. 15 a §.

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Barnets bästa i vårdnadsmål

Barnets bästa i en vårdnadstvist
Vid bedömningen av vårdnad, boende och umgänge ska barnets bästa stå i centrum. Det jobbiga är att det inte finns någon definition på vad som är barnets bästa i lagtext, utan det är en bedömningsfråga från fall till fall.

Barnet har rätt till båda sina föräldrar och även om tanken känns olustig har du som förälder ingen direkt rättighet att få umgås med ditt barn. Om bedömningen är att det står i strid med barnets bästa för barnet att träffa en av sina föräldrar, så ska barnet inte behöva göra det. I vissa fall kan barnet träffa föräldern även om denne bedöms olämplig, men då under uppsikt av annan, så kallat umgängesstöd. 

Vid bedömningen av barnets bästa tas framförallt hänsyn till följande:

  1. Får barnet sina grundläggande behov tillgodosedda?
  2. Finns det kontinuitet i vardagen enligt kontinuitetsprincipen?
  3. Blir barnet föremål för föräldrarnas konflikt?
 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vi ska separera, var ska barnen bo?

Vart barnet ska bo efter en separation avgörs av vad som är bäst för barnet. Det jobbiga är att det inte finns någon definition i lagtext vad som bör anses vara till barnets bästa, utan det får bedömas från fall till fall.

 

Växelvis boende

Om det är praktiskt möjligt, är det vanligt att föräldrar har barnen halva tiden var, ett så kallat växelvis boende. Har man yngre barn kan de vara lämpligt med kortare perioder, men har man lite äldre barn har man ofta en vecka i taget. Det är också vanligt att man delar upp tiden då barn har lov och är lediga från skolan, exempelvis varannan julhelg, varannan påsk, delar på sommarlovet.

 

För att denna lösning ska fungera förutsätter det att föräldrarna kan samarbeta på ett rimlig sätt.

 

En boendeförälder och en umgängesförälder

Om det inte är möjligt med växelvis boende får barnen ha en boendeförälder och en umgängesförälder. Här är det viktigt att se till barnets bästa och anpassa umgänget därefter. Man bör fundera över saker som när och var är det bäst att hämta. Är det i skolan, fritids eller hemma hos boendeföräldern? Hur gör man med packningen och vem ska ansvara för den?  Boendeföräldern har även ganska stor informationsplikt. Man bör fundera över hur information lämnas från boendeföräldern till umgängesföräldern?

 

Om man inte kan komma överens

Om man inte kan komma överens bör man i första hand vända sig till kommunen. Genom kommunens familjerätt kan få stöd och kostnadsfria samarbetssamtal för att försöka hitta gemensamma lösningar. Om man lyckas enas kan familjerätten hjälpa till att upprätta ett avtal som blir bindande.

 

Om man tagit hjälp av familjerätten men trots det inte kommer överens kan en domstol bestämma hur barnen ska bo och hur de ska umgås med den andra föräldern. Det är då klokt att ta hjälp av en jurist eller advokat.

 

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

 

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

 

Måste vi skriva testamente om vi är gifta?

Enligt Ärvdabalken ärver makar varandra framför gemensamma barn samt framför arvingar i andra och tredje arvsklassen, så som föräldrar, syskon o.s.vOm det däremot finns särkullbarn, d.v.s. barn som inte är gemensamma, ärver dessa barnen direkt.

Giftermålet är således inget skydd mot ens makes särkullbarn. Om man vill att ens make ska ärva istället för ens barn behöver man därför upprätta ett testamente. Med ett testamente kan man förordna så att barnen endast får ut sin laglott, vilket är halva arvslotten. Det innebär att hälften av kvarlåtenskapen kan den efterlevande maken ärva om man skriver ett testamente. Om inget annat framgår av testamentet ärver makar varandra med fri förfoganderätt. Det innebär att när den efterlevande maken avlider ska dennes kvarlåtenskap gå till den först avlidnes arvingar.   

På återseende,

Sandra Boros

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Jämka om du inte vill betala av dina bonusbarn

När en gift person avlider så sker en bodelning mellan makarna. I en bodelning ingår allt giftorättsgods enligt Äktenskapsbalken. Giftorättsgods är all egendom som inte gjorts till enskild egendom. Makarnas giftorättsgods beräknas och eventuella skulder ska dras av. Giftorättsgodset ska sedan slås ihop och delas lika mellan makarna. 

Om bodelningen sker på grund av en makes död så har den efterlevande maken möjlighet att frångå huvudregeln om hälftendelning och istället åberopa 12 kap. 2 § Äktenskapsbalken. Den så kallade ”12:2-regeln” är en jämkningsregel som innebär att makarna behåller sitt eget giftorättsgods. 

Genom att åberopa denna regel skyddas den efterlevande maken från att dennes bonusbarn (särkullbarn till den avlidne maken) ska kunna ärva en del av den efterlevande makens giftorättsgods. Regeln fungerar som ett skydd för den efterlevande maken. 

På återseende,

Marie-Louise Silfwerax
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Fåmansföretag och beskattning – del 2 av 3

Hur beskattas en fåmansföretagare? 

Det finns olika inkomstslag för en fysisk person där denne kan beskattas. Inkomstslaget tjänst, kapital och näringsverksamhet. 

För en fåmansföretagare ska särskilda regler tillämpas (1) när denna tar ut utdelning eller gör en kapitalvinst, till exempel vid försäljning av andelarna man har i aktiebolaget. 

Beroende på om fåmansföretagarens andelar är kvalificerade eller inte, så sker beskattningen i olika inkomstslag, och då blir även skatten olika. I nästa inlägg kommer jag gå in på hur beskattningen ser ut. 

I inkomstslaget tjänst beskattas man med cirka 32-35% upp till 523 200 kr (för 2021). Inkomst över denna skiktgräns betalas en extra skatt på 20%. Därför kan skatten bli upp till 57% på tjänstebaserad inkomst.

I inkomstslaget kapital är skatten 30% för kapitalvinster, men om det rör sig om vinst på andelar i ett onoterat bolag så är skatten 25%. 

Som vi ser ovan blir skattekonsekvenserna, och hur mycket en person betalar i skatt, väldigt olika beroende på i vilket inkomstslag det ska beskattas. 

I nästa inlägg kommer du kunna läsa om hur man kan tänka och lägga upp den årliga utdelningen för att hålla nere skatten. 

På återseende,
Alva
Juristassistent och blivande jurist.

(1) Inkomstskattelagen 57 kap.

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Det är så dyrt att anlita en jurist, eller?

Om du hamnar i en tvist bör du  anlita en jurist som kan hjälpa dig. Många drar sig emellertid från att anlita ett ombud eftersom en jurist ofta tar ut ett högt timarvode och fakturan snabbt drar iväg, men det behöver inte alltid bli så dyrt som du tror.  I vissa fall kan du få ekonomisk hjälp via din hemförsäkring/företagsförsäkring eller via staten. 

Rättsskydd innebär att ditt försäkringsbolag ersätter större delar av de juridiska kostnaderna. Det är ditt ombud som ansöker om rättsskyddet hos ditt försäkringsbolag. Skulle tvisten avslutas i domstol och du förlorar kan försäkringsbolagen även ersätta motpartens rättegångskostnader. För att vara berättigad rättskydd ska du uppfylla vissa villkor samt att tvisten ska kunna prövas av tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen, även om den kanske inte alltid gör detta.  

Rättshjälp kan du vara berättigad om tvisten inte omfattas av din försäkring eller du inte har en försäkring. Ditt ombud ansöker om ersättning hos Rättshjälpsmyndigheten. Du betalar en rättshjälpsavgift, dvs en procentuell andel av den totala kostnaden för det juridiska ombudet. Resterande kostnad, upp till ett visst maxbelopp, betalas av staten. Det är dock viktigt att veta att man i vissa mål kan bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader om man förlorar tvisten.  

Om man har rätt till rättshjälp eller inte avgörs utifrån ditt ekonomiska underlag. För att beviljas rättshjälp ska det ekonomiska underlagen inte överstiga 260.000 kronor/år. Om tvisten rör en fråga av ekonomisk art krävs det för att kunna få rättshjälp även att det ekonomiska värde som tvisten avser överstiger ett halvt basbelopp.  

På återseende

Marie-Louise Silfwerax

Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss

Fåmansföretag och beskattning – del 1 av 3

Vad är ett fåmansföretag?

Har du ett eget aktiebolag eller är du delägare i ett aktiebolag. Då kan det bolaget vara ett fåmansföretag. Äger du alla andelarna i ett aktiebolag, så är det ett fåmansföretag. Kravet är att fyra eller färre delägare tillsammans ska äga mer än 50% av andelarna i ett aktiebolag. (1)

Det spelar därför ingen roll hur många andelsägare ett aktiebolag faktiskt har, så länge kravet ovan är uppfyllt. Det är också så att alla delägare som själv, eller genom en närstående, kan anses vara verksamma i betydande omfattning ska räknas som en enda delägare. (2) Därför kan även större aktiebolag, som man kanske inte vid första anblick tänker på, vara fåmansföretag. 

Varför det spelar roll om ett aktiebolag är ett fåmansföretag eller inte, är på grund av att speciella beskattningsregler gäller för en delägare i ett fåmansföretag. 

Mer om det kommer ni kunna läsa om i del 2 av denna serie av blogginlägg. 

(1) Inkomstskattelagen 56 kap. 2 §.
(2) Inkomstskattelagen 57 kap. 3 §. 

På återseende,

Alva
Juristassistent

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Varför är det så svårt att få personlig assistans?

Varför är det så svårt att få personlig assistans?

Grundläggande behov 

En prövning av rätten till personlig assistans görs enligt en tvåstegsmetod. Alla behov som en människa kan ha i sin vardag delas upp. Antingen är de grundläggande behov eller så är de övriga behov. För att få hjälp måste man först uppfylla kriterierna för de grundläggande behoven och handläggaren börjar därför att se över de grundläggande behoven i detaljnivå. Handläggaren räknar minuter som en person behöver hjälp med aktiva hjälpmoment. Handläggaren tittar även på personens förmåga och de delar den kan vara behjälplig med räknas bort från det totala hjälpbehovet.  Det som kan vara svårt att förstå är att handläggaren endast bedömer aktiv tid av hjälpbehov, d.v.s. tiden det tar att föra mat till munnen, inte den tid det tar att äta hela måltiden.

Handläggaren bedömer endast tiden det tar att tvåla in personen men inte tiden då hen bara vill sitta still och njuta i det varma vattnet vilket gör att duschen tar lite längre tid.  Om personen kan vara behjälplig att tvåla in mage och armar men inte ben, beräknar handläggaren endast tid för hjälp av avtvättning ben, trots att assistenten i praktiken måste där under hela momentet.

De grundläggande behoven:

1. Personlig hygien  

Det ska röra sig om integritetsnära delar och momenten ska ha till syfte att hålla kroppen ren. T.ex. hjälp i samband med dusch och toalettbesök. 

2. Av- och påklädning  

Endast kläder närmast kroppen då det ställs krav på mycket personlig karaktär. Övriga plagg räknas som ett övrigt hjälpbehov.  

3. Måltider  

Hjälp att föra mat och dryck till munnen, alternativt sondmatning. Tillredning, fördelning, sönderdelning m.m. räknas som ett övrigt hjälpbehov.  

 4. Andning

Behov som förutsätter att den enskilde har en dokumenterad nedsättning av någon av andningsfunktionerna och att det kan finnas en risk för den enskildes hälsa, ytterst dennes liv om hjälpinsatserna inte ges. Övriga andningshjälpmedel räknas som ett övrigt hjälpbehov. 

 5. Kommunikation  

För att kommunikation ska bedömas som ett grundläggande behov krävs att det behövs en assistent för att kommunikation med tredje part över huvud taget ska vara möjligt. Personen behöver ha kunskap om kommunikationsformen, funktionsnedsättningen och kunskap om den funktionsnedsatte för att kommunikationen ska fungera.

 6. Annan hjälp som förutsätter ingående kunskaper  

Detta hjälpbehov delas upp i två delar.

– Aktiv tillsyn av övervakande karaktär: personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få personlig assistans för tillsyn om det behövs för att begränsa allvarliga konsekvenser av utåtagerande beteende samt att det förutsätter ingående kunskaper om personen för att hjälpen ska kunna ges. Den aktiva tillsynen måste också ha sin grund i den psykiska funktionsnedsättningen och inte bero på en annan omständighet. 

– Kvalificerade aktiverings- och motiveringsinsatser: personer med psykiska funktionsnedsättningar kan få tid för att man ska förmå dem att själva tillgodose något av de andra grundläggande behoven, om det förutsätter ingående kunskaper om personen för att hjälpen ska kunna ges. Hjälpen måste vara av kvalificerad natur och innebära något mer än bara vägledning eller påminnelse.  

 

Vilken tidsomfattning krävs? 

Det finns ingen undre gräns för när man har rätt till personlig assistans enligt lagstiftning eller förarbeten utan det görs en sammanvägning av omfattning och karaktär av hjälpen. 

Av domstolsavgöranden framgår dock en linje att det krävs omkring 6-7 timmars grundläggande behov per vecka. För att bli beviljad assistansersättning från Försäkringskassan krävs 20 timmars grundläggande behov per vecka. Når man upp till en omfattning som bedöms tillräcklig, och hjälpen bedöms vara av rätt karaktär prövar handläggaren sedan alla andra behov av hjälp man har i vardagen.  

En vanlig missuppfattning är att man har rätt till personlig assistans bara för att man har behov av hjälp i stor omfattning, exempelvis om man har allvarlig epilepsi och behöver tillsyn hela dygnet. Det är emellertid inte ett behov som går att härleda till något av de grundläggande behoven, vilket innebär att det oavsett omfattning över huvud taget inte beaktas förrän man först har nått upp till kraven om de grundläggande behoven.  

Vid en ansökan om personlig assistans är det därför viktigt att reflektera över sina behov i detaljnivå. Handläggaren kommer att fråga de mest integritetskänsliga frågor och be dig specificera tid på minutnivå. Innan ett möte kan det därför vara bra att ha förberett sig ordentligt för att få fram all information.  

 

Har du frågor eller behöver stöd i samband med en ansökan kan vi på Silfwerax juridik vara behjälpliga med detta. 

 

På återseende 

Sandra Boros  

Jurist