Vi ska separera, var ska barnen bo?
Vi ska separera, var ska barnen bo?
Vart barnet ska bo efter en separation avgörs av vad som är bäst för barnet. Det jobbiga är att det inte finns någon definition i lagtext vad som bör anses vara till barnets bästa, utan det får bedömas från fall till fall.
Växelvis boende
Om det är praktiskt möjligt, är det vanligt att föräldrar har barnen halva tiden var, ett så kallat växelvis boende. Har man yngre barn kan de vara lämpligt med kortare perioder, men har man lite äldre barn har man ofta en vecka i taget. Det är också vanligt att man delar upp tiden då barn har lov och är lediga från skolan, exempelvis varannan julhelg, varannan påsk, delar på sommarlovet.
För att denna lösning ska fungera förutsätter det att föräldrarna kan samarbeta på ett rimlig sätt.
En boendeförälder och en umgängesförälder
Om det inte är möjligt med växelvis boende får barnen ha en boendeförälder och en umgängesförälder. Här är det viktigt att se till barnets bästa och anpassa umgänget därefter. Man bör fundera över saker som när och var är det bäst att hämta. Är det i skolan, fritids eller hemma hos boendeföräldern? Hur gör man med packningen och vem ska ansvara för den? Boendeföräldern har även ganska stor informationsplikt. Man bör fundera över hur information lämnas från boendeföräldern till umgängesföräldern?
Om man inte kan komma överens
Om man inte kan komma överens bör man i första hand vända sig till kommunen. Genom kommunens familjerätt kan få stöd och kostnadsfria samarbetssamtal för att försöka hitta gemensamma lösningar. Om man lyckas enas kan familjerätten hjälpa till att upprätta ett avtal som blir bindande.
Om man tagit hjälp av familjerätten men trots det inte kommer överens kan en domstol bestämma hur barnen ska bo och hur de ska umgås med den andra föräldern. Det är då klokt att ta hjälp av en jurist eller advokat.
På återseende,
Sandra Boros
Jurist
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.
Om bodelningen sker 
Rättsskydd innebär att ditt försäkringsbolag ersätter större delar av de juridiska kostnaderna. Det är ditt ombud som ansöker om rättsskyddet hos ditt försäkringsbolag. Skulle tvisten avslutas i domstol och du förlorar kan försäkringsbolagen även ersätta motpartens rättegångskostnader. För att vara berättigad rättskydd ska du uppfylla vissa villkor samt att tvisten ska kunna prövas av tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen, även om den kanske inte alltid gör detta. 
Rättshjälp kan du vara berättigad om tvisten inte omfattas av din försäkring eller du inte har en försäkring. Ditt ombud ansöker om ersättning hos Rättshjälpsmyndigheten. Du betalar en rättshjälpsavgift, dvs en procentuell andel av den totala kostnaden för det juridiska ombudet. Resterande kostnad, upp till ett visst maxbelopp, betalas av staten. Det är dock viktigt att veta att man i vissa mål kan bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader om man förlorar tvisten. 
Det är inte helt ovanligt att den som avlider har både halv- och helsyskon. Hur arvet ska fördelas beror dels på ifall den avlidne har några bröstarvingar och om den avlidnes föräldrar fortfarande är i livet. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingar de närmsta arvingarna. Med det menas att det är den avlidnes barn som ärver först. Finns inga barn i livet går det i sin tur vidare till barnbarn osv. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den avlidnes föräldrar enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken. Är någon av föräldrarna avliden ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arvslott, 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Halvsyskon tar tillsammans med helsyskon eller deras barn del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder enligt 2 kap. 2 § 3st. ärvdabalken.
Ett exempel:
Vad är ett arvskifte och varför gör man detta?
Om den avlidne var gift ska först bodelning förrättas enligt bestämmelserna i äktenskapsbalken. Om den avlidne istället hade en sambo, ska denne begära bodelning innan arvskiftet, annars sker ingen bodelning.
Det händer att en avlidens skulder är större än tillgångarna och inte kan betalas i sin helhet? I dessa fall uppstår frågan om hur detta ska regleras. Det finns inga lagregler som anger vilka skulder som ska prioriteras utan man jämför då med de regler som finns när ett dödsbo försätts i konkurs. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar anses ha företräde framför andra skulder när det gäller vilka skulder som ska prioriteras. Enligt de lagregler som finns gällande konkurs i ett dödsbo har sådana skulder en s.k. allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska prioriteras framför andra skulder som inte har någon förmånsrätt, detta kan t.ex. vara blancolån.
Bruksvärdet överstiger då marknadsvärdet för att väga upp för den kostnad som uppstår för ena parten som behöver köpa en ny hushållsartikel eller möbel. Andrahandsvärdet på exempelvis en soffa är långt under dess inköpsvärde varför bruksvärdet utgår ifrån en soffas faktiska värde sett från behovet av att ha en soffa. Detta värde överstiger dock inte nypriset för en soffa. Värt att notera är att det inte är den enskilda individens behov av att ha en soffa som ger upphov till bruksvärdet utan det är från en genomsnittlig konsuments perspektiv. Något affektionsvärde eller liknande ingår alltså inte i bruksvärdet.
Lagen garanterar bröstarvingar rätten till laglott vid ett dödsfall. Bröstarvingar är barn eller andra närmst levande arvingar i rakt nedåtgående led (barnbarn, osv.) till den avlidna. Laglotten består av halva arvslotten, det vill säga hälften av den andel av kvarlåtenskapen som barnet hade ärvt om inget av arvet hade testamenterats bort.
Finns en efterlevande make (gäller ej sambo) prioriteras dock dennes arvsrätt före barnens genom att denne ges fri förfoganderätt över barnens arv. Bröstarvingar till den avlidna som också är barn till den efterlevande maken får nämligen vänta tills den efterlevande makens död innan de får ut den laglott som de är garanterade efter den först avlidna föräldern.
Särkullsbarn, alltså arvingar som är barn till endast den först avlidna maken, har också rätt till laglott och kan dessutom begära ut den direkt vid dödsfallet av sin förälder.
Enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken kan efterlevande make skydda sin (större) del av giftorättsgodset genom att begära jämkning. Bestämmelsen är till för att den efterlevande makens giftorättsgods inte ska gå till den avlidnes särkullbarn som en del av deras arvsrätt efter den avlidne föräldern.