LVU - Silfwerax Juridik

Vad händer efter en orosanmälan?

Varje människa får lov att göra en orosanmälan till socialtjänsten om de misstänker att ett barn far illa. Vissa personer är dessutom skyldiga att göra en sådan anmälan om de så mycket som misstänker att ett barn far illa. En sådan skyldighet föreligger exempelvis inom sjukvården och skolan.

Vad händer då efter att en orosanmälan kommit till Socialtjänsten?

Utredningen

Efter att en orosanmälan har inkommit till socialtjänsten ska de först avgöra om barnet behöver omedelbart skydd. De ska även göra en förhandsbedömning där de tar ställning till om en utredning behöver inledas. Om socialtjänsten väljer att inleda en utredning så kommer omständigheterna i det specifika fallet att utredas vidare. Vid utredningen får socialtjänsten ta de kontakter som behövs för att bedöma behovet av insatser. Det innebär att socialtjänsten kan prata med vårdnadshavarna, med barnen, skolpersonal eller andra sakkunniga för att få en så bra bild som möjligt av barnets situation.

Utredningen ska bedrivas skyndsamt och vara slutförd inom fyra månader. Om det föreligger särskilda skäl kan socialtjänsten besluta om en förlängning.

Beslut och insatser

Utredningen utmynnar i ett beslut där socialtjänsten bedömer om det behövs en insats eller inte. En orosanmälan innebär således inte automatiskt att några åtgärder kommer att vidtas. Beslutet utgår från barnets bästa och beror på barnets behov av skydd och trygghet.

Om beslutet resulterar i en insats i enlighet med Socialtjänstlagen (SoL) krävs det att vårdnadshavarna och barnet, efter viss ålder, samtycker till insatsen. Exempel på insatser kan vara familjestöd, att barnet får bo i familjehem eller får kontaktperson/familj. Socialtjänsten ska sen följa upp insatserna regelbundet för att se om behovet kvarstår.

Om utredningen visar att det finns en påtaglig risk för att barnet skadas samt att samtycke till frivillig insats saknas, kan socialtjänsten ansöka om vård enligt LVU hos förvaltningsrätten.

Du som förälder har då rätt till ett offentligt biträde för att hjälpa dig under rättsprocessen som sker i förvaltningsrätten. Även ditt barn har rätt till ett offentligt biträde.

Ett offentligt biträde bekostas av staten. Det innebär att du som förälder inte betalar något alls för det juridiska stöd du har rätt till. Du som vårdnadshavare har själv rätt att begära vem som ska företräda dig. Vi på Silfwerax Juridik kan bistå dig. Ring oss på 010-516 70 90.

På återseende,
Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.

Får socialtjänsten prata med barnet utan vårdnadshavarens samtycke?

LVU / Av Sandra

Det korta svaret är ja. Om en orosanmälan inkommer till Socialtjänsten får socialsekreterare prata enskilt med ett barn, även om vårdnadshavarna inte har samtyckt till detta. Detta regleras i 11 kap. 2 § SoL och 11 kap. 10 § SoL. I handboken för socialtjänstens arbete enligt socialtjänstlagen framgår det emellertid att det krävs omsorgsfulla överväganden från socialtjänstens sida angående om ett samtal kan ske utan att vårdnadshavarna medverkar och/eller utan deras samtycke. Frivillig medverkan och bästa möjliga samarbete med vårdnadshavarna bör i de flesta fall eftersträvas men ibland kan det vara motiverat att barnet hörs enskilt, utan sina vårdnadshavare. Syftet är då att barnet inte ska försättas i en svår lojalitetskonflikt mot sina föräldrar. Enligt Socialstyrelsens riktlinjer om att samtala med barn framgår att om det är fråga om ett utredande samtal om misstanke om att ett barn far illa i hemmet, är det i de flesta fall inte lämpligt att ha med föräldrarna.

På återseende,

Sandra Boros
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.