HD prövar Hembudsklausul – Kan ge framtida påverkan vid arv
Högsta domstolen ska avgöra förfoganderättsbegränsningar i gåvobrev. Detta kan få stora konsekvenser för framtida fastighetsägande och andra områden, såsom ekonomisk familjerätt.
För över 40 år sedan gav en man bort sin fastighet med en tredjedel var till sina tre barn. I gåvobrevet fanns en hembudsklausul som innebar att gåvomottagarna var skyldiga att först erbjuda sin andel till sina syskon eller deras arvingar innan de kunde sälja till någon utomstående. I dag är en av gåvomottagarna (K.F) ensam ägare till fastigheten och har ansökt hos Lantmäteriet om att anteckningen om hembudsförbehållet ska tas bort. Både tingsrätten och hovrätten avslog ansökan. Det är nu oklart vilken juridisk betydelse hembudet har för kommande försäljning av fastigheten.
Högsta domstolen har nu meddelat prövningstillstånd och den kommande prövning belyser vikten av att tydligt definiera förfoganderättsbegränsningar i juridiska dokument. Detta är inte bara relevant för gåvor av fast egendom utan kan också ha långtgående konsekvenser inom andra områden, exempelvis vid upprättande av testamente. där testatorns vilja ska beaktas över tid. I en tid där fastighetsägande och arvskifte ofta medför komplexa juridiska utmaningar, är det avgörande att sådana klausuler är tydliga och rättssäkra.
Marie-Louise Silfwerax
Jurist
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.
Som 18-åring förlorade sonen, hastigt sin pappa. I ovan nämnda ärende bedömde Svea hovrätt att dödsboet inte fick överlåta hyresrätten till sonen, som hade bott i lägenheten tillsammans med pappan. Hovrätten ansåg att sonen inte hade tillräcklig betalningsförmåga för att kunna betala hyran, trots att hans farföräldrar ställde upp som borgensmän samt att sonen hade ett arbete och sparkapital. Hovrätten menade att sonens inkomster var för osäkra och att hans sparkapital inte täckte hans levnadsomkostnader. Hovrätten tog inte tillräcklig hänsyn till sonens personliga situation och behov av att bo kvar i lägenheten, som hade varit hans hem.
Har du lånat ut pengar som du aldrig återfått eller sålt en vara eller tjänst utan att få betalt? Om du har ett avtal med någon och en skuld till dig inte betalats i tid kan du kräva att få pengarna genom att ansöka om betalningsföreläggande hos Kronofogdemyndigheten enligt lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
Rättsskydd innebär att ditt försäkringsbolag ersätter större delar av de juridiska kostnaderna. Det är ditt ombud som ansöker om rättsskyddet hos ditt försäkringsbolag. Skulle tvisten avslutas i domstol och du förlorar kan försäkringsbolagen även ersätta motpartens rättegångskostnader. För att vara berättigad rättskydd ska du uppfylla vissa villkor samt att tvisten ska kunna prövas av tingsrätt, hovrätt eller Högsta domstolen, även om den kanske inte alltid gör detta. 
Rättshjälp kan du vara berättigad om tvisten inte omfattas av din försäkring eller du inte har en försäkring. Ditt ombud ansöker om ersättning hos Rättshjälpsmyndigheten. Du betalar en rättshjälpsavgift, dvs en procentuell andel av den totala kostnaden för det juridiska ombudet. Resterande kostnad, upp till ett visst maxbelopp, betalas av staten. Det är dock viktigt att veta att man i vissa mål kan bli skyldig att betala motpartens rättegångskostnader om man förlorar tvisten. 
LAS är en lag som skyddar anställda och försäkrar att arbetstagare inte ska kunna bli uppsagda utan en rimlig anledning. En arbetstagare får inte bli uppsagd hur som helst utan det måste finnas en saklig grund för uppsägning. Huvudsakligen brukar det röra sig om brist på arbete eller att arbetstagaren har misskött sig på arbetsplatsen.
Beträffande uppsägningstid kan detta se olika ut beroende på ifall det finns ett kollektivavtal eller inte och hur länge man har arbetat på arbetsplatsen. LAS reglerar visserligen uppsägningstiden men om det finns ett kollektivavtal kan dessa regler ändras.
I förslaget nämns bl a följande varor och tjänster som livsviktiga.