Laglotten – är det en rättighet?
Juristen i Ängelholm
Lagen garanterar bröstarvingar rätten till laglott vid ett dödsfall. Bröstarvingar är barn eller andra närmst levande arvingar i rakt nedåtgående led (barnbarn, osv.) till den avlidna. Laglotten består av halva arvslotten, det vill säga hälften av den andel av kvarlåtenskapen som barnet hade ärvt om inget av arvet hade testamenterats bort.
Finns en efterlevande make (gäller ej sambo) prioriteras dock dennes arvsrätt före barnens genom att denne ges fri förfoganderätt över barnens arv. Bröstarvingar till den avlidna som också är barn till den efterlevande maken får nämligen vänta tills den efterlevande makens död innan de får ut den laglott som de är garanterade efter den först avlidna föräldern.
Särkullsbarn, alltså arvingar som är barn till endast den först avlidna maken, har också rätt till laglott och kan dessutom begära ut den direkt vid dödsfallet av sin förälder.
Enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken kan efterlevande make skydda sin (större) del av giftorättsgodset genom att begära jämkning. Bestämmelsen är till för att den efterlevande makens giftorättsgods inte ska gå till den avlidnes särkullbarn som en del av deras arvsrätt efter den avlidne föräldern. Huvudregeln är annars att giftorättsgodsets värde delas lika mellan makarna enligt 11 kap. 3 § äktenskapsbalken.
Genom att skriva ett testamente kan man se till att ens kvarlåtenskap går dit man önskar vid sitt frånfälle.
På återseende,
Caroline
Juristassistent
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss
I 10 kap. 1 § Ärvdabalken stadgas formkraven för ett giltigt testamente, det skall upprättas skriftligen i samtida närvaro av två vittnen. Nödtestamentets syfte är att möjliggöra för testator att förordna om sin kvarlåtenskap vid sjukdom eller nödfall när det inte finns möjlighet att upprätta testamente enligt huvudregeln. 
