helsyskon

Hur fördelas arvet när det finns både halv- och helsyskon?

Det är inte helt ovanligt att den som avlider har både halv- och helsyskon. Hur arvet ska fördelas beror dels på ifall den avlidne har några bröstarvingar och om den avlidnes föräldrar fortfarande är i livet. Enligt 2 kap. 1 § ärvdabalken är bröstarvingar de närmsta arvingarna. Med det menas att det är den avlidnes barn som ärver först. Finns inga barn i livet går det i sin tur vidare till barnbarn osv. Finns inga bröstarvingar går arvet vidare till den avlidnes föräldrar enligt 2 kap. 2 § ärvdabalken. Är någon av föräldrarna avliden ska arvlåtarens syskon dela på den förälderns arvslott, 2 kap. 2 § 2 st. ärvdabalken. Halvsyskon tar tillsammans med helsyskon eller deras barn del i den andel som skulle ha tillfallit deras förälder enligt 2 kap. 2 § 3st. ärvdabalken.

Ett exempel:

Pelle avlider och har inga barn. Han är inte heller gift. Hans båda föräldrar är avlidna och de arvingar som finns är en helbror och en halvsyster (på moderns sida) som ska dela på arvet. Vardera förälder skulle ha fått hälften av kvarlåtenskapen ifall de var kvar i livet. Det görs ingen skillnad mellan hel- och halvsyskon när det gäller den gemensamma föräldern. I det här fallet ärver alltså både helbrodern och halvsystern ½ var av den del som hörde till modern. När det gäller pappan ärver helbrodern hela delen och det innebär slutligen att ¾ av kvarlåtenskapen från Pelle ärvs av hans helbror och ¼ av kvarlåtenskapen tillfaller hans halvsyster. Hade istället Pelles syster varit en helsyster hade de båda syskonen delat lika på kvarlåtenskapen.

På återseende,
Emma
Jurist

OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.