Lagen om anställningsskydd
Förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare omfattas, utöver anställningsavtalet, av Lagen om anställningsskydd – även kallat LAS. Lagen behandlar bland annat reglerna om hur en uppsägning får gå till, turordningsregler och företrädesrätt.
LAS är en lag som skyddar anställda och försäkrar att arbetstagare inte ska kunna bli uppsagda utan en rimlig anledning. En arbetstagare får inte bli uppsagd hur som helst utan det måste finnas en saklig grund för uppsägning. Huvudsakligen brukar det röra sig om brist på arbete eller att arbetstagaren har misskött sig på arbetsplatsen.
När det gäller uppsägning på grund av arbetsbrist är det inte vem som helst som kan bli uppsagd, utan här gäller turordningsreglerna som säger att den som har blivit anställd senast måste sägas upp först. Skulle det vara så att situationen på arbetsplatsen ändras inom nio månader, med följd av att det behövs personal igen, har personen som blivit uppsagd på grund av arbetsbrist rätt att bli återanställd enligt företrädesreglerna. Kravet för att man ska omfattas av företrädesreglerna är att man sammanlagt har arbetat på arbetsplatsen i tolv månader under de tre senaste åren. Det krävs även att man måste vara kvalificerad för att utföra arbetet.
Beträffande uppsägningstid kan detta se olika ut beroende på ifall det finns ett kollektivavtal eller inte och hur länge man har arbetat på arbetsplatsen. LAS reglerar visserligen uppsägningstiden men om det finns ett kollektivavtal kan dessa regler ändras.
Just nu pågår det diskussioner i riksdagen kring en ändring av LAS gällande bland annat turordningsreglerna, det återstår att se hur diskussionerna fortlöper.
På återseende,
Emma
Jurist
OBS! Denna blogg skrivs för att sprida information och ger således inget råd i specifika fall. Vill du veta exakt hur det ser ut för dig, ber vi dig kontakta oss.
I lagens mening betraktas hästar som saker. Inte sällan blir det komplicerat när det uppstår fel på hästen efter köpet. Om hästen inte uppfyller de krav som anses utfäst har säljaren rätt till avhjälpande eller omleverans. Det är sällan det sistnämnda kommer i fråga, men det händer att säljaren är hästhandlare och kan erbjuda en annan häst istället för den som är behäftad med fel. Skulle hästen anses felaktig kan köparen häva köpet och säljaren kan få svara för samtliga köparens kostnader. 
Det händer att en avlidens skulder är större än tillgångarna och inte kan betalas i sin helhet? I dessa fall uppstår frågan om hur detta ska regleras. Det finns inga lagregler som anger vilka skulder som ska prioriteras utan man jämför då med de regler som finns när ett dödsbo försätts i konkurs. Begravnings- och bouppteckningskostnader brukar anses ha företräde framför andra skulder när det gäller vilka skulder som ska prioriteras. Enligt de lagregler som finns gällande konkurs i ett dödsbo har sådana skulder en s.k. allmän förmånsrätt, vilket betyder att de ska prioriteras framför andra skulder som inte har någon förmånsrätt, detta kan t.ex. vara blancolån.
En näringsverksamhet kan bedrivas av antingen en juridisk person, så som ett aktiebolag eller handelsbolag, eller av en fysisk person. Kraven för att den fysiska personens verksamhet ska klassas som en näringsverksamhet och därmed beskattas som en sådan, är självständighet från uppdragsgivare, att det ska finnas ett vinstsyfte och en varaktighet. Däremot så är huvudregeln för verksamheter som bedrivs av juridiska personer, att de beskattas som näringsverksamhet.
En näringsverksamhet betalar antingen A-skatt eller F-skatt på inkomsterna till företaget. Som näringsidkare i Sverige kan man ansöka om att bli godkänd för F-skatt, annars betalar man A-skatt. Ansökan görs till Skatteverket.
Överskottet i hobbyverksamheten beskattas i inkomstlaget tjänst. Dock ska hobbyverksamheten skiljas från andra tjänsteinkomster man har. Avdrag kan man göra för underskott man haft i hobbyverksamheten under beskattningsåret eller under någon av de fem tidigare åren. Underskottet uppstår när man haft större kostnader än inkomster under ett beskattningsår. Avdraget man gör får aldrig överstiga årets överskott.
I förslaget nämns bl a följande varor och tjänster som livsviktiga.
Bruksvärdet överstiger då marknadsvärdet för att väga upp för den kostnad som uppstår för ena parten som behöver köpa en ny hushållsartikel eller möbel. Andrahandsvärdet på exempelvis en soffa är långt under dess inköpsvärde varför bruksvärdet utgår ifrån en soffas faktiska värde sett från behovet av att ha en soffa. Detta värde överstiger dock inte nypriset för en soffa. Värt att notera är att det inte är den enskilda individens behov av att ha en soffa som ger upphov till bruksvärdet utan det är från en genomsnittlig konsuments perspektiv. Något affektionsvärde eller liknande ingår alltså inte i bruksvärdet.
Som företagare måste du säkerställa att lönespecifikationen, som är en personuppgift som tillhör kategorin känslig information, kommer fram till din anställd genom ett system som innehåller hög säkerhet. Exempel på detta är via vanlig post, direkt till en databas med exempelvis inlogg i.
Lagen garanterar bröstarvingar rätten till laglott vid ett dödsfall. Bröstarvingar är barn eller andra närmst levande arvingar i rakt nedåtgående led (barnbarn, osv.) till den avlidna. Laglotten består av halva arvslotten, det vill säga hälften av den andel av kvarlåtenskapen som barnet hade ärvt om inget av arvet hade testamenterats bort.
Finns en efterlevande make (gäller ej sambo) prioriteras dock dennes arvsrätt före barnens genom att denne ges fri förfoganderätt över barnens arv. Bröstarvingar till den avlidna som också är barn till den efterlevande maken får nämligen vänta tills den efterlevande makens död innan de får ut den laglott som de är garanterade efter den först avlidna föräldern.
Särkullsbarn, alltså arvingar som är barn till endast den först avlidna maken, har också rätt till laglott och kan dessutom begära ut den direkt vid dödsfallet av sin förälder.
Enligt 12 kap. 2 § äktenskapsbalken kan efterlevande make skydda sin (större) del av giftorättsgodset genom att begära jämkning. Bestämmelsen är till för att den efterlevande makens giftorättsgods inte ska gå till den avlidnes särkullbarn som en del av deras arvsrätt efter den avlidne föräldern. 
I 10 kap. 1 § Ärvdabalken stadgas formkraven för ett giltigt testamente, det skall upprättas skriftligen i samtida närvaro av två vittnen. Nödtestamentets syfte är att möjliggöra för testator att förordna om sin kvarlåtenskap vid sjukdom eller nödfall när det inte finns möjlighet att upprätta testamente enligt huvudregeln. 